Höslovslediga ungdomar skriver poesi på Biskopsgårdens bibliotek

Ni vet känslan. Ett tyst bibliotek. Eftermiddag. Det börjar skymma. Ingen har anmält sig till min poesi-workshop. Jag funderar på att åka hem och må dåligt. Men så kommer det två tjejer som går i sjuan. Har aldrig skrivit dikter förut. Först tvekar de, men sen får de ur sig ord på papper. Skriver varsin dikt om skor och bibliotek.

Ett par äldre killar stannar också till. Försöker förstå vad jag menar med alla mina hål. Och jag säger att det går att basera en dikt på ett enda ord. Det blir ytterligare en dikt om bibliotek. Och ett om spel. Sedan ännu en dikt – om Vårväderstorget. Plötsligt är det liv och rörelse. Vi lär oss att uttala varandras namn. Och jag är rörd över poesins kraft. Hur den bara finns där. Skapar möten och tankar och känslor.