Punkpoet med svensk brytning: föreläsning

Från ett samtal om Punkpoet med svensk brytning på Bokmässan 2019. Foto och copyright: Thomas Niemi.

Från ett samtal om Punkpoet med svensk brytning på Bokmässan 2019. Foto och copyright: Thomas Niemi.

På tisdag 22 oktober ska jag föreläsa om min roman Punkpoet med svensk brytning på Kulturhuset Pigalle i Nässjö. Evenemanget heter Vetgirig tisdag och börjar 18:30.

Punkpoet med svensk brytning är en bok om att bryta sig loss från andras förväntningar och försöka hitta sig själv i en snårig vuxenvärld. Författaren berättar om sin och romankaraktären Amandas inre och yttre resa – från småstadslivet i Nässjö till vida världen i Brighton. Halvardsson debuterade 2007 med Punkindustriell hårdrockare med attityd som utspelar sig i Nässjö och vann Författarförbundets debutantpris Slangbellan. Numera bor hon i Göteborg och är verksam som författare, poet och föreläsare.

Halvardssons bakgrund inom estradpoesin märks, hennes energiska språk sprakar. Skickligt beskrivs Amandas psykiska och fysiska våndor. Besvikelsen känns in i märgen och det är härligt smutsigt och kladdigt. Berättarjaget tvättar håret i öl, kräks rödvin och fingrar ständigt på sina finniga kinder. Jag tror aldrig att jag läst så lustfyllda skildringar av just finnar som spricker. Det är på samma gång kväljande som befriande.
– Lydia Wistisen, Dagens Nyheter

Om du vill boka mig som föreläsare eller till ett författarbesök/samtal,
kontakta mig på louise.ha@gmail.com
Jag anpassar innehållet efter publik och plats, men återkommande teman är identitet, sexualitet och kreativitet.

Följ Louise Halvardsson på Facebook

Följ Louise Halvardsson på Instagram

2019: Hoppas vi ses på en scen nära dig!

”Louise Halvardssons poetiska föreställning var precis vad vi letade efter: proffsigt och pedagogiskt” – svensklärare på Kungshögsskolan, Ljungby. Foto: Jenniann Johannesson

Mitt 2019 kommer framför allt att handla om min roman Punkpoet med svensk brytning som släpps i slutet av augusti eller början av september på Belletrist Publishing. Så förbered er på releasefest i både Göteborg och Stockholm! Just nu är jag inne i en sista redigeringsfas och håller tummarna för att min förläggare gillar omskrivningen av slutet som hon tyckte var alldeles för dramatiskt från början …

Jag kommer också fortsätta att stå på scen, hålla i workshops, föreläsa, arrangera events och vara konferencier. Har redan flera uppdrag bokade bland annat som gästpoet och MC på Poetry Slam i både Vetlanda och Värnamo. Jag ska fortsätta hålla workshops på psykiatriska affektiva avdelningen på Sahlgrenska och har flera skol- och biblioteksbesök inplanerade.

Det finns fortfarande en del plats i min kalender, så kontakta mig på louise.ha@gmail.com om du vill boka mig till din skola (skapande skola-projekt eller annat), ditt bibliotek, en festival eller annat event. Du kan också boka mig genom Författarcentrum Väst.

Facebook: Louise Halvardsson Poet

Instagram: @lou_halvardsson

Författarbesök i Filipstad, projektet ”Jag skriver i dina ord”

Obs! Jag har inget att säga om överviktiga barn även om rubriken kan lura en att tro det :). I mitten av oktober var jag på en liten Värmlandsturné och besökte Nobelgymnasiet i Karlstad och Spångbergsgymnasiet i Filipstad. Det hela var en del av Författarcentrum Västs projekt ”Jag skriver i dina ord” som är en skrivtävling för ungdomar och jag var bokad som inspiratör. Kanske med något annan stil än Värmlandslegenderna Selma Lagerlöf, Nils Ferlin och Gustav Fröding …

Bokens dag på Ljungskile folkhögskola

img_6195

Louise Halvardsson introducerar Swenglish-filmen som är gjord av Adriana Sabau. (Inspirerad av boken Svenglish/Swenglish).

Intryck: Världens största mikrofon, en pianist som spelade November rain som introduktion, Powerpoint-bilder i fel ordning, visktolkningar för nyanlända, veganmat, lärare som tyckte att jag bjöd på mig själv …

JAG ÄLSKAR FOLKHÖGSKOLOR!

Har själv läst engelska på Swedish Folk High School i Brighton (genom Braheskolan på Visingsö) och gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola i Stockholm. Det var där jag blev mig själv, det var där jag hittade mina bästa vänner, det var där jag lärde mig om livet.

Så det var superfint att få gästa Ljungskile folkhögskola i samband med Bokens dag. Pratade både om Punkindustriell hårdrockare med attityd och Svenglishframförde dikter, snackade om identitet och vikten av drömmar … Och som en grand final visades dokumentärfilmen Swenglish – a journey through everyday life som är baserad på mitt projekt/min bok.

Blev också imponerad av eleverna Rebecka och Axels uppläsningar! Tack till alla som fick mig att känna mig välkommen.

img_6184

Rebecka och Axel, Bokens dag, Ljungskile folkhögskola

Författarbesök: Sinnlig sol i Karlstad

img_5899

”Sola i Karlstad”. Inte visste jag att det var en glad servitris från 1700-talet som gav staden sin slogan. Hennes namn var Eva Liza Holtz och nu är hon staty. Kanske någon vill föreviga henne i en dikt också?

Solen uteblev i Karlstad. I alla fall den som brukar vistas på himlavalvet. Däremot var det en gymnasieelev på Thoren Business school som skrev en dikt till solen och var sur för att den inte visade sig på vintern: Vem tror du att du är?

Jag träffade även blivande frisyer, stylister, byggare, fordonsexperter och ett gäng andra snygga elever på Nobelgymnasiet. För det finns inga fula elever. Fast om jag inte hade känt mig så ful när jag var tonåring hade jag nog aldrig blivit författare … Om det och mycket annat berättade jag under min föreläsningsföreställning.

Min onsdag och torsdag i Karlstad gav mig åtminstone sol i sinnet. Blir glad av att träffa unga människor. Det är fortfarande från tonåren jag hämtar det mesta av min inspiration. Tiden då alla känslor kändes som starkast.

Mina författarbesök och workshop var en del av projektet Jag skriver i dina ord, en skrivtävling som arrangeras av Författarcentrum. Det finns möjlighet för alla Sveriges gymnasium att få besök av en författare och delta i tävlingen. Läs mer här.

Författarbesök: Underbara Ulricehamn

img_5895

Författare får ibland presenter när de föreläser. Louise har tidigare fått böcker, pennor, muggar, en ryggsäck, en T-shirt och nu för första gången: en bricka.

Blyertsgrå himmel. Regnvåt mark. Prassellöv. En högstadiekille som cyklar i hög hastighet på en ceriserosa barncykel. Det är det första intrycket författaren och poeten Louise Halvardsson får av Ulricehamn.

Louise hår har samma färg som cykeln. Hon känner sig cerise inuti när hon går upp på Stenbocksskolans aulascen och möter 300 åttondeklassare. I en timma pratar hon om sitt liv och sina böcker. Gränsen mellan bok och liv är lika uppbruten som de vita strecken på landsvägen.

Responsen är fniss, gapande munnar, mummel, tystnad, visslingar och applåder. Som tack för sitt talande får hon en blombukett i nästan samma nyans som cykeln, håret och känslan inuti. Hon får också en bricka som det står ”Underbara Ulricehamn” på.

Vid busstationen som även är en tom turistbyrå kommer en kille fram och frågar hur mycket pengar man får för att skriva en bok. När hon svarar några tusen undrar han varför hon inte har en bil. En annan kille frågar efter hennes telefonnummer. Hon vägrar ge bort det. Sätter sig på bussen och lämnar underbara Ulricehamn med en hämtmugg te från Gunnars konditori i handen. Om hon haft en bil hade hon gått miste om dessa möten.

Ps. Stort tack till Stenbocksskolan och Lisa Mårtensson!

Svengelska scenkläder

Louise Halvardsson föreläser om Svenglish på Brinellgymnasiet i Nässjö. Foto: Jenny Sandberg

Louise Halvardsson föreläser om Svenglish på Brinellgymnasiet i Nässjö. Foto: Jenny Sandberg

Scenkläder gör mig mindre nervös. Det är lättare att gå in i en roll då. I måndags var det första gången jag föreläste enbart för lärare och dessutom på engelska så jag behövde verkligen mina Union Jack-tights.

Vad snackade jag om då? Jo, skillnader mellan Sverige och England som jag upptäckte under mitt Svenglish-projekt. Bland annat te-diskrimineringen som pågår i Sverige. Att på de flesta arbetsplatser och kalas är kaffe normdrycken och när jag frågar efter te brukar någon rota fram en påse längst in i skåpet. I England är det tvärtom. Te är norm och frågar man efter kaffe blir det oftast pulverkaffe.

Under föreläsningen bjöds det på både te och kaffe (och scones). Gissa vilken dryck som tog slut i termosarna …

Ps. Jag pratade även om skillnad i attityd och moral och om spontanitet och pubkultur. Det går att läsa mer om mitt Svenglish-projekt här. Eller följ Svenglish på Facebook.

Välkommen till Ljungby!

Louise Halvardsson på författarbesök på Kungshögsskolan i Ljungby. Foto: Frida Karlsson

Louise Halvardsson på författarbesök på Kungshögsskolan i Ljungby. Foto: Frida Karlsson

Jag är stor. Stor som i vuxen. Men oftast glömmer jag bort det. Varje gång jag kliver in på en högstadieskola kommer osäkerheten tillbaka. Det är något med stämningen, blickarna. Därför är det så fint att bli välkomnad av människor som bryr sig.

Bibliotekarien på Kungshögskolan i Ljungby där jag höll i Poetry Slam-föreställning/föreläsning hade skyltat med Punkindustriell hårdrockare med attityd och poesi som jag gillar. Och ansvarig lärare ville att jag skulle signera hennes nyinköpta exemplar av Svenglish. Dessutom fick jag personlig guidning till både matsalen och busshållsplatsen. Det var också ett stort plus att eleverna var förberedda och visste att jag skulle komma. Vilket inte alltid är fallet … Så en stor applåd till Kungshögsskolan – I’ll be back!

Ångest i åttonde klass

IMG_7967Den här veckan har jag försökt inspirera en åttondeklass på Alléskolan i Floda att skriva poesi. Vissa satt kvar och skrev när lektionen var slut, dikter om träd och idioter. Andra fick inte ur sig ett enda ord. Och så fanns det de som fick ur sig ovanligt många könsord.

På många sätt var det en utmaning för mig. Men jag stod på mig och presenterade min dikt Liggande v och siffran 3 som handlar om näthat. Som även går att lyssna på här. Och jag tänkte att det är en större utmaning att överhuvudtaget gå på högstadiet än att köra Poetry Slam.

Bara att titta på schemat som hängde på väggen gav mig ångest. Prov i veckan. Och fest i helgen. Fast fest gav mig mer ångest än prov när jag gick i åttan. Mest för att jag aldrig blev bjuden och inte riktigt visste vad fest betydde. Men i gymnasiet lärde jag mig att alkohol och hångel ofta var inblandat. Väldigt läskigt. Jag är glad att jag överlevde skoltiden. Kanske tack vare att jag hade en dagbok där jag kunde avreagera mig. Och skriva en och annan dikt.