Bokmässan 2013: Försäljning och Författarspaning

1374380_10151724117110073_1584521915_nPunkindustriell hårdrockare med attityd sålde slut på bokmässan! Det gjorde även Caitlin Moran’s Konsten att vara kvinna och Martin Schibbyes & Johan Perssons 438 dagar. (Att deras förlag hade med sig betydligt fler exemplar av böckerna hör inte till saken.)

Min bokmässa kan sammanfattas med:

*Hej! Vill du ha en påse? (På dagarna jobbade jag i Bonniermontrarna på uppdrag av Akademibokhandeln med att sälja böcker.)

*Titta! Där är Maria Sveland/Carl-Einar Häckner/Leif Pagrotsky … (På kvällarna hängde jag på Park – hotellbaren på Avenyn dit ”alla” går – och spanade på författare och andra kändisar tillsammans med celebriteter som Sara Starkström, Anna Liv Lidström, Anna Carlén och inte minst Lina Arvidsson som har bloggat om mässan här.)

*Shit! Vad sa jag nu? (Jag blev intervjuad av dagensbok.com. Snart kommer den upp på deras hemsida.)

*Jag hann bara lyssna på två monterprogram. Dregen och Caitlin Moran. De pratade om att stjäla taxis och hur onödigt och ont det känns att raka könshåret. Ni får själva gissa vem som pratade om vad.

*Jag köpte bara två böcker: Malin Roca Ahlgrens Stadsfjäril och Dominica Radulescus Tåg till Trieste (Jag ville köpa en bok av en Rumänsk författare eftersom Rumänien var årets temaland.)

*Jag sörjer att jag inte fick tillfälle att kika in på Rum för Poesi eller se några av Poetry Slam-programpunkterna. Men jag fick i alla fall krama en del poeter!

Nu har jag ont i magen för jag var så trött när jag kom hem ikväll att jag inte orkade fixa mat. Det blev choklad, nötter och folköl till middag.

Foto: Sara Starkström

Boktips: Det Borde Finnas Regler

IMG_3032Lina Arvidsson var en av arrangörerna under SM i Poetry Slam – en underhållande MC och färgsprakande poet, men hon är också en fängslande romanförfattare. Jäv! Skulle publiken skrika om det var Poetry Slam. (Det stör tävlingen om konferenciern och poeterna tycker saker om varandra.) Jäv! skriker folk om en recenserar kompisars böcker. Men nu är jag ju inte vän med Lina privat, bara på Facebook. Jag behöver inte skriva en massa bra saker om hennes bok. Jag behöver inte, men jag vill. För Det Borde Finnas Regler är en riktigt bra ungdomsroman som jag sträckläste.

Att skriva en bok är svårt. Att skriva en bok som både är djup och rolig på samma gång är ännu svårare. Lina Arvidsson är en av dem som har lyckats och det verkar som om hon haft kul under skrivresans gång.

Språket är härligt fjortis och bitvis svengelskt: ”Anyways, så är Mirjams mobil en rosa iPhone och jag är förstås avundsjuk som en gris.” Huvudpersonen Mias liv kretsar främst kring bästisen Mirjam och hur hon ska kunna rädda henne från gubbäcklet Per.

Handlingen har alla tonåriga ingredienser såsom ångest över kroppen och livet och skolan och relationer, men författaren lyckas undvika de värsta klichéerna kanske just genom den lekfulla tonen och att karaktärerna känns lite udda men ändå vanliga. Barndomen som finns kvar i form av kanelbullar med pärlsocker blandat med ångest över sex som kanske inte är så fantastiskt som Mirjam först verkar tycka. (Fast det är befriande när Mia tittar på sitt eget kön i spegeln och beskriver det på ett positivt sätt!) De vuxna känns också äkta, särskilt Mias mamma som försöker så gott hon kan, är varken för hård eller för slapp och skrattar mest när dottern kommer hem med rosa hår.

Det enda som stör mig är att Mia beskriver mitt favoritband Guns N’ Roses ”och andra hårdrockare” som ”egentligen rätt töntiga när man tänker efter”. Men smaken är som baken! Och jag ser fram mot att läsa fler böcker författade av Lina. Under SM fick hon sin dator stulen. Där fanns flera romanutkast, som tur var hade hon sparat det mesta på andra ställen, men frågan är vem hinner skicka in till förlaget först, Lina eller tjuven?

Här bloggar Lina.

Här kan du köpa hennes bok.

Intryck från SM i Poetry Slam i Malmö

IMG_3012Uttryck och intryck. Starka känslor. Vinnare.
På scenen ovan står Sveriges just nu bästa lag:
Göteborg, Malmö, Gotland och Huddinge.

Poetry Slam. En ganska bisarr tävlingsform.
Som en blandning mellan melodifestival och konståkning.
Fast med poetiska uttryck i centrum.
Poeter som står i rampljuset på scen och får poäng
mellan 0,0 och 10,0 för sina prestationer på högst 3 minuter (och 9 sekunder).
De som dömer är folk i publiken.
Personliga preferenser kommer ofta först.
Fast poängen är inte poängen – poängen är poesin!
Och jag älskar det.


Jag är nöjd med mitt uttryck ovan. Mitt första SM.
Vad domarna tyckte om mina dikter
varierade mellan 4,9 och 9,4 …
Mina fina lagkamrater från Växjö:
Erica Engdahl, Jens Börjesson och Ann Dahlström
gjorde alla bra ifrån sig på scen.

IMG_3021

Bäst i den individuella finalen var:
Mimi Märak från Norrbotten och Nino Mick från Göteborg.
De landade på samma poäng, men med utslagspoäng
vann Nino med en decimal! Otroligt starka texter från starka människor!
Omkullkastade könsnormer och ett vältrande i ord.

IMG_2999

Andra höjdpunkter var:

*Metaforbrottningen – där poetiska karaktärer försökte överträffa varandra med svulstiga metaforer (se bilden)
*Arrangörernas tolkning av Diggi Loo Diggi Ley – vandringspokalen i Poetry Slam är en gyllene sko!
*Olivia Bergdahl från Göteborg som diskade sig själv i den individuella finalen genom att bland annat bjuda upp stora delar av publiken på scen för att ”köra” i hennes dikt om handbollslaget IK Nord
*Årets maskot: Åke – Arrangören Lina Arvidssons mycket speciella pingvinvän (Jag bytte även bok med Lina som har skrivit ungdomsboken ”Det borde finnas regler”)
*Årets icke-maskot: Arrangören Josef Hofferts hund som det pratades mycket om, men som aldrig visade sig
*Schlager-slammet – en blandning av poesi, sång och galenskap! Vidar Berg från Gotland hade kroppsmålat sig och såg ut som en svensk flagga och gjorde parodi på svenskheten
*Speed-slammet – där man bara hade 30 sekunder på sig att framföra en dikt … Jag körde en haiku:
HAIKU HAIKU HA
HAIKU HAIKU HAIKU HA
HAIKU HA HAIKU
*Tre stjärnskott från Umeå i den individuella finalen
*Släppet av Oskar Hanskas video Nattbuss 6
*Workshop och framträdanden av Chicagopoeterna Jamila Woods och Robbie Q Telfer
*Alla möten i toalettkön: hejarop, axelklappar och leenden

Jag önskar att jag hunnit prata med med fler poeter. Bara för att tala om för dem hur fantastiska de var. Dikter om att gräva hål i lekparker och att livspussla och spela tetris och förälskelser i fel saker har fastnat i mitt huvud.

Nästa år avgår SM i Poetry Slam i Umeå! Innan dess ska jag uppträda på Poesifestivalen i Nässjö 15 juni. Och Växjö Scenpoesiförening har en massa kul på gång!

IN ENGLISH