Låt mig presentera … SmutsKultur!

Publicerad den av
Svara

När jag deltog i Göteborgs höstfinal i Poetry Slam i december hade jag en obehaglig känsla i kroppen. Det kändes inget bra att tävla mot mina poetvänner Ingrid Nilsson och Klara Frisk Kockum. Det kändes inget bra att tävla eftersom det inte går att tävla i poesi och ändå envisas vi med att göra det. (Bob Holman sa nåt sånt.)

Jag deppade i några dagar. Sen bestämde jag mig för att starta ett band. Eller en grupp snarare. En scenkonstgrupp med rötterna i performance poetry. Förutom Ingrid och Klara drog jag med Siri Björkström, som var med i Göteborgs SM-lag förra året. Jag slängde iväg ett Facebook-meddelande och alla var på. Vi enades om att kalla oss för SmutsKultur. Två månader senare har vi gjort vårt andra gig och vi har fler på gång.

Söndagen 2 mars kl 13 uppträder vi på Litteraturhuset i Göteborg

Onsagen 26 mars kl 18 uppträder vi på Världskulturmuseet i Göteborg

Gilla SmutsKultur på Facebook så får ni veta mer!

FATTA: Nej! – Live på PoesiScenen i Jönköping

Publicerad den av
Svara

I fredags uppträdde jag på PoesiScenen i Jönköping. Egentligen skulle SM-tvåan i Poetry Slam, Mimi Märak , ha stått på scen, men hon ställde in av en mycket tråkig anledning som ni kan läsa om här. (Mimi, du är bäst! Stå på dig!) Jag fick rycka in i sista minuten och underhålla publiken på Kulturhuset.

Fast dikten som är filmad ovan är inte så underhållande … Det är en dikt jag önskar att jag inte hade behövt skriva. Jag skrev den förra året i ren ilska efter att en tjej i Umeå blivit våldtagen med en flaska. Förövarna friades i rätten för att tjejen inte sagt ett tydligt nej, men det var ju inte så att hon hade sagt ja heller … Domaren eller vem det nu var, sa att hon kanske bara var blyg. Fuck that! Mer om målet här. Anledningen till att jag säger Fatta, fatta, fatta i början av dikten är för att visa mitt stöd till FATTA-kampanjen.

När jag gått av scen avslutade Cletus Nelson Nwadike kvällen på ett mycket fint sätt genom att på ett hypnotiskt vis berätta om sin barndom i Nigeria och han läste även ur den helt fantastiska diktsamlingen En kort svart dikt. Han sa också att det bästa som har hänt är att kvinnorna tog sig in i litteraturen! Vilken man!

IMG_4667

PoesiScenen i Jönköping är ett nystartat arrangemang och jag hoppas det sprider sig! Poesin behövs. Det är ofta folk kommer fram till mig efter att jag ha uppträtt och säger ”i vanliga fall gillar jag inte poesi, men du var skitbra och jag kände verkligen igen mig” och så var fallet även i Jönköping.

När ska det vända, när ska det hända att poesin når ut till fler? Cletus anspelade på min Nej!-dikt och sa att det var mycket poesi som blev kvar i magen … Men att säga att man inte gillar poesi är som att säga att man inte gillar musik. Det finns så oerhört många olika låtar och dikter, stilar och genrer. Ge poesin en chans!

Ny video: live på Dunkers Hus i Helsingborg

Publicerad den av
1

I helgen var jag nere i Skåne i egenskap av poet. Jag hade fått äran att vara förpoet på Ordkaskads Poetry Slam för unga på Dunkers Hus i Helsingborg. Ett mycket trevligt arrangemang med gratis godis och underhållande MC.

Dikten jag körde heter ”Liggande V och siffran 3”. Den handlar om ensamhet på Facebook.

 

Dubbelt upp för nygamla noveller: publicering i Stand Magazine & Fox Chase Review

Publicerad den av
Svara

IMG_45292010 var novellåret. Året då jag enbart skrev noveller. Nä, nu ljög jag. Det råkade bli en och annan dikt och romanpill också, men mitt huvudspår var att ägna ett år åt att skriva noveller.

Det roliga är att det ibland kan ta lika lång tid att få en novell publicerad som att få en roman publicerad. Nu kommer två på en gång. Noveller alltså.

Den ena novellen, A Day in Her Honour, handlar om att sörja familjemedlemmar och är publicerad i Stand Magazine. Jag kan inte hitta något köpställe på webben, så om någon vill läsa kan ni mejla mig och få en kopia. Så här börjar den:

IMG_4530

Den andra novellen, To be seen or to be felt, handlar om att växa upp och upptäcka känslor. Här kan du läsa den helt gratis, publicerad av Fox Chase Review.

IN ENGLISH

Frivillig husarrest

Publicerad den av
Svara

IMG_4495Fyra dagar utan smink, smycken och BH. Klädkod: pyjamas och raggsockor. Minimal kontakt med civilisationen och cyberspace.

I fyra dygn har jag befunnit mig i frivillig husarrest. Det var min vän, författarkollega och idol Sara Starkström som myntade begreppet för ett par år sen då hon låste in sig i sin lägenhet för att skriva en roman.

Replacing Angel

Strax innan jul då jag gick igenom vad jag åstadkommit under 2013 kände jag mig nöjd med allt utom en grej. REPLACING ANGEL-manuset. Boken har varit klar ett bra tag, men eftersom Svenglish-projektet kom emellan och jag dessutom bestämde mig för att skriva på svenska istället för engelska har inget hänt. Så jag gjorde slag i saken, tittade i almanackan och såg att början på januari verkade lugn och skrev in REPLACING ANGEL-time i kalendern.

I fyra dagar och nätter har jag putsat på språket, bytt kapiteltitlar och gjort nya styckeindelningar. Och skrivit om den allra första meningen. Nu är jag klar. Nu jädrar ska REPLACING ANGEL ut i den svenska förlagsvärlden och 2014 ska bli året då jag gör comeback med ett nytt bokkontrakt.

Verkliga världen vs. Romanernas land

Nu sitter jag på tåget från Smålandsskogen till Göteborgsstaden. Jag är nervös. Visserligen har jag varit frivilligt arresterad i endast fyra dagar, men det känns jobbigt att behöva ta itu med den verkliga världen igen. Jag mjukstartade genom att logga in på Facebook precis innan jag åkte. Fast efter fem minuter var jag tvungen att logga ut igen för jag fick magknip och kände mig illamående. Jag orkade inte ens svara på positiva meddelanden och kommentarer. Min hjärna är fortfarande bortkopplad och avkopplad, långt inne i romanernas land.

2013 i backspegeln

Publicerad den av
Svara

Årets …

Bedrift: Att jag blev metaforbrottare! Och att jag satte ihop en ny författarföreställning som hade premiär på Brinellgymnasiet i Nässjö

Bekantskap: Alla poeter jag träffat i Göteborg

Beslut: Flytten till Göteborg från Brighton

Besvikelse: Att jag ännu inte skrivit på kontrakt för nästa bokmanus

Besök: Adriana, filmaren från Brighton som dokumenterade mitt Svenglish-projekt

Bild: Hösten på min uteplatsIMG_3955

Biljett: Nick Cave-konserten i Stockholm

Blogg: Lina Arvidsson! Inte minst för hennes fina sommarintervjuer, här kan du läsa om mig.

Bokupplevelse: Knausgårds Min kamp-serie

Byrå: Jag var medskapare till Laila Norss konstverkIMG_3543

Bästa: Att delta i SM i Poetry Slam

IN ENGLISH

PS. Årets …

Bacebooksida: https://www.facebook.com/louisehalvardssonofficial

Snääälla gilla, då blir jag jätteglad! DS.

Sju scener på åtta dagar

Publicerad den av
Svara

IMG_4347My week beats your year. Det var Lou Reed som sade det och det känns verkligen som om jag varit med om ett helt år på en vecka.

På bilden metaforbrottas jag, men allt började redan förra söndagen då jag och min poetvän Ingrid Nilsson medverkade på Göteborg Poetry Slams lagtävling. Fast det blev mer som en uppvisning eftersom vi var det enda laget som vågat anmäla oss. Kul var det i alla fall och vi stiftade bekantskap med en poet från New York som läste dikter om och forskade om mens. (Han var man. Igår kom jag och mina poetvänner fram till att han kanske lider av mensavund.)

Följande dag stod jag på Folkteaterns scen och fortsatte sen till The Dubliners där jag och mina poetkollegor Siri Björkström och Henrik Mimersson skakade om bland gitarrerna genom att rusa upp på scen och kasta våra dikter på publiken.

VärldskulturmuseetPå onsdagen provade jag Världskulturmuseets öppna scen (foto: Jeker Forsberg) tillsammans med stå-upparen Jonas Strandberg som senare introducerade mig till Sticky Fingers stand up event. På fredagen körde jag dikter på engelska på Språkcaféet och fick förutom dikter på svenska och engelska höra dikter på franska, tyska och somaliska.

IMG_4343Lördagen var den mest galna dagen. Då var det dags för metaforbrottning, som jag först bekantade mig med på SM i Poetry Slam i våras. I augusti deltog jag i en workshop och nu fick jag chansen att träffa nya härliga brottare och utveckla min metaforbrottningskaraktär Backpackia. Hon brottades mot käcka Charlotta genom att improvisera fram metaforer – bland annat om otrohet i städskrubbar. Ceremonimästare Studio Balthazar försökte hålla ordning på oss och publiken på Konstepidemin i Göteborg jublade även om de inte alltid visste vad det var frågan om … 

Precis när jag skulle gå och lägga mig vid halv två-tiden på lördagsnatten ringer telefonen. Då har en poetvän låst ute sig och är hysterisk för att hon måste kissa. Efter att hon satt sig bakom en buske utan löv tog hon spårvagnen hem till mig och min extrasäng.

Och igår. Då var det höstfinal i Göteborgs Poetry Slam. Fyra av åtta tävlande gick vidare till årsfinal. Jag blev nästan en av dem. Besvikelsen var stor igår kväll, men idag har jag fått tillbaka hoppet. Det går att tävla nästa år också och jag siktar på vårfinalen! Dessutom blev jag grymt inspirerad av allt jag hörde igår. Idag, när jag var på väg till Willys för att handla fick jag så mycket idéer i huvudet att jag var tvungen att ta in på ett café och sätta mig och skriva i en halvtimme.

Förutom alla scenframträdanden har jag känt mig smått förälskad i både människor och ting. Jag har legat vaken om nätterna och läst Dregens självbiografi och haft tentainlämning och extrajobb. Bränt mig på stearin har jag också gjort … Jag tog i med full kraft när jag skulle blåsa ut ett värmeljus och stearinen sprutade upp i ansiktet. Ikväll skulle jag kunna gå på Författarcentrum Västs glöggmingel, men jag stannar hemma och värmer min egen glögg istället. Sju scener på åtta dagar har satt sina spår.

Boktips: Jag är skillnad av Bobbi A Sand

Publicerad den av
2

jag-ar-skillnad

Autenticitet

Antingen har författaren Bobbi A Sand gjort den bästa research jag varit med om eller så har hon helt enkelt levt huvudpersonen Maxis (a.k.a. Jonathan) liv. Kanske är det en kombination. Romanen känns oerhört autentiskt, den där konstruerade känslan jag kan störa mig på i en del böcker saknas helt. Det här är äkta och det gör ont.

Permafrostpassion

Vad som gör att det känns så äkta är att inget är tillrättalagt vare sig det handlar om sexualitet eller självmordstankar. Maxis passion är hans band Permafrost, men mitt under en turné börjar bandet falla sönder. Maxi blir mer och mer Jonathan bakom masken. Läsaren får följa honom när han försöker reda ut sitt liv hos en psykolog utan att det blir klyschigt eller sentimentalt. Kapitlet där Jonathan föreställer sig en ”dödsklinik” är fenomenalt: otäckt och tänkvärt på samma gång. Även om alla trådar följs upp mot slutet, så nystas de inte ihop till en stor gullig boll. Livet är som det är.

Exakt subkultur

Språket flyter på, enkelt och rakt, med en och annan träffsäker metafor. Beskrivningarna av Maxis verklighet i Malmö och den subkultur han tillhör är exakta. Jag har bara gott att säga och boken överträffade mina förväntningar som redan var goda till att börja med.

Karaktärer som påverkar

Det är flera år sen nu som jag träffade Bobbi A Sand på Bokmässan i Göteborg och jag är glad över att hennes böcker äntligen har kommit ut! Själv hade jag turen att vinna Jag är skillnad i en tävling som gick ut på att nämna en romankaraktär som har påverkat ens liv. Jag valde Sophie från Unni Drougges debutroman Jag! Jag! Jag!. Sophie inspirerade mig att lyssna på Velvet Underground och fick mig att åka till London, men framförallt att våga gå min egen väg i livet. Jonathan har också inspirerat mig. Att vara snäll mot mig själv och ta hand om mina vänner. Fast så hade jag nog inte tänkt om jag läst boken när jag var sexton. Då hade Maxi säkert fått mig att lyssna på industri och starta ett band!

Här kan du läsa mer om Bobbis berättelsevärld Transcenders

och här är ett av alla ställen där kan du köpa boken.