I helgen var jag nere i Skåne i egenskap av poet. Jag hade fått äran att vara förpoet på Ordkaskads Poetry Slam för unga på Dunkers Hus i Helsingborg. Ett mycket trevligt arrangemang med gratis godis och underhållande MC.
Dikten jag körde heter ”Liggande V och siffran 3”. Den handlar om ensamhet på Facebook.
My week beats your year. Det var Lou Reed som sade det och det känns verkligen som om jag varit med om ett helt år på en vecka.
På bilden metaforbrottas jag, men allt började redan förra söndagen då jag och min poetvän Ingrid Nilsson medverkade på Göteborg Poetry Slams lagtävling. Fast det blev mer som en uppvisning eftersom vi var det enda laget som vågat anmäla oss. Kul var det i alla fall och vi stiftade bekantskap med en poet från New York som läste dikter om och forskade om mens. (Han var man. Igår kom jag och mina poetvänner fram till att han kanske lider av mensavund.)
Följande dag stod jag på Folkteaterns scen och fortsatte sen till The Dubliners där jag och mina poetkollegor Siri Björkström och Henrik Mimersson skakade om bland gitarrerna genom att rusa upp på scen och kasta våra dikter på publiken.
På onsdagen provade jag Världskulturmuseets öppna scen (foto: Jeker Forsberg) tillsammans med stå-upparen Jonas Strandberg som senare introducerade mig till Sticky Fingers stand up event. På fredagen körde jag dikter på engelska på Språkcaféet och fick förutom dikter på svenska och engelska höra dikter på franska, tyska och somaliska.
Lördagen var den mest galna dagen. Då var det dags för metaforbrottning, som jag först bekantade mig med på SM i Poetry Slam i våras. I augusti deltog jag i en workshop och nu fick jag chansen att träffa nya härliga brottare och utveckla min metaforbrottningskaraktär Backpackia. Hon brottades mot käcka Charlotta genom att improvisera fram metaforer – bland annat om otrohet i städskrubbar. Ceremonimästare Studio Balthazar försökte hålla ordning på oss och publiken på Konstepidemin i Göteborg jublade även om de inte alltid visste vad det var frågan om …
Precis när jag skulle gå och lägga mig vid halv två-tiden på lördagsnatten ringer telefonen. Då har en poetvän låst ute sig och är hysterisk för att hon måste kissa. Efter att hon satt sig bakom en buske utan löv tog hon spårvagnen hem till mig och min extrasäng.
Och igår. Då var det höstfinal i Göteborgs Poetry Slam. Fyra av åtta tävlande gick vidare till årsfinal. Jag blev nästan en av dem. Besvikelsen var stor igår kväll, men idag har jag fått tillbaka hoppet. Det går att tävla nästa år också och jag siktar på vårfinalen! Dessutom blev jag grymt inspirerad av allt jag hörde igår. Idag, när jag var på väg till Willys för att handla fick jag så mycket idéer i huvudet att jag var tvungen att ta in på ett café och sätta mig och skriva i en halvtimme.
Förutom alla scenframträdanden har jag känt mig smått förälskad i både människor och ting. Jag har legat vaken om nätterna och läst Dregens självbiografi och haft tentainlämning och extrajobb. Bränt mig på stearin har jag också gjort … Jag tog i med full kraft när jag skulle blåsa ut ett värmeljus och stearinen sprutade upp i ansiktet. Ikväll skulle jag kunna gå på Författarcentrum Västs glöggmingel, men jag stannar hemma och värmer min egen glögg istället. Sju scener på åtta dagar har satt sina spår.
Min största skräck när jag håller i workshops är att deltagarna ska stirra in i väggen, vägra skriva eller säga något och smita hem innan tiden är slut. På ungdomsgården på Kulturhuset Pigalle i Nässjö var det tvärtom.
Pennorna rusade över pappret, de flesta ville läsa upp sina texter och dessutom spexa till det med yvigt scenspråk. Vi provade att läsa dikter med och utan inlevelse, med hög och låg röst, med och utan pauser. Innan jag visste ordet av hade vi dragit över tiden eftersom det blev så många intressanta diskussioner. Bland annat om att skriva på engelska.
Vi var överens om att det blir mer direkt, att det inte går att gömma oss när vi skriver på vårt modersmål. Ändå skrev en av deltagarna en dikt på engelska, till sitt inre barn, som verkligen berörde trots språkdistansen. En annan deltagare blandade engelskt och svenskt i sin dikt. En tredje deltagare tyckte att diskbänksrealismen har tagit över bland svenska poeter och att det finns en mer episk/lyrisk tradition hos engelska poeter. Själv lyckades hon blanda ett böljande språk med en önskan om att bo i Mumindalen.
Ännu finns det ingen Poetry Slam-scen i Nässjö, men eftersom den poetiska gnistan finns hos de unga vuxna tror jag att det kommer hända saker framöver.
Vill du att jag ska komma till din ungdomsgård, din skola eller ditt bibliotek och hålla i en workshop är det bara att höra av sig här!
När?
Måndag, 28 oktober, klockan 18.00
Var?
Kulturhuset Pigalle (ungdomsgården), Nässjö
Hur?
Inga förkunskaper krävs. Ta bara med dig själv och du får prova på att både skriva och framföra dikter (om du vill). Eller kom bara och lyssna och låt dig inspireras. Det är helt gratis, men du kommer att bli en erfarenhet rikare.
Vem?
Alla är välkomna! Louise Halvardsson är snäll. (Även om hon ibland tror att hon är Axl Rose på scen.)
Varför?
För att poesi rockar fett!
Foto: Sanna Hellberg
Nytt Café
Det ser ut som om jag sitter och skriver i någons vardagsrum, eller hur? Igår tog spökskrivaren och författarcoachen Johanna Wistrand med mig till Soulstore, ett café nära Järntorget i Göteborg (som visserligen funnits sen mars, men det var nytt för mig!).
Ny Dikt
Jag är jätteglad över att jag lyckades få ihop några lösryckta anteckningar till en kritisk dikt om ätstörningar och bantningskurer som går under arbetsnamnet ”Lollo Light”. Johanna jobbade samtidigt på en romanscen som utspelar sig på 1800-talet.
Det bästa med att skriva/jobba tillsammans är att vi sporrar varandra. Det går liksom inte att smita bara för att teet har tagit slut. Och likaväl som att vi kan distrahera varandra
kan vi också inspirera varandra. (Jag frågade Johanna om det fanns något som kallades ananasdieten och jodå det finns bekräftade hon.)
Nya Datum
Jag har en del gigs inbokade nu i höst!
Sön 20 okt, 19.00
Pustervik Open Stage, Göteborg
Lör 26 okt, 16.00
Högsbo Kulturfestival, Göteborg
Mån 28 okt, 18.00
Poetry Slam Workshop, Kulturhuset Pigalle, Nässjö
Tis 19 nov
Föreläsningar/Performance, Brinellgymnasiet, Nässjö
Sön 24 nov, 13-16
Open mic, Litteraturhuset, Göteborg
Sön 1 dec, 18.00
Lagtävling i Poetry Slam, Café Hängmattan, Göteborg
Sön 8 dec, 18.00
Poetry Slam, Höstfinal, Café Hängmattan, Göteborg
Hoppas vi ses! Så länge kan ni se några live-videos här, lyssna på några dikter här och läsa lite poesi här.
Jag känner mig helt hattigfnattig! Kom precis hem från att ha vunnit första deltävlingen i Poetry Slam Göteborg med mina dikter om tonårsångest, morgonhumör, övergrepp, Jantelag och blyghet.
Det här betyder betyder att jag går till höstfinal 8 december och om det går bra i höstfinalen går jag till årsfinal och om det går fint där får jag tävla i SM i Poetry Slam i Umeå nästa år.
Grymma poeter, grymma dikter och stor spänning. Förutom äran och en plats i höstfinalen vinner även vinnaren innehållet in en hatt.
Jag fick alltså inte behålla hatten. Däremot fick jag ta hem allt som fanns i hatten. Istället för inträde fick publiken på Café Hängmattan lägga vad de ville i hatten i form av mynt, sedlar och diverse andra grejer. Förutom tjugor, tior, femmor och enkronor fick jag två kondomer, en tablettask, en blyertsstiftpenna, ett visitkort, en del av en nyckelring, ett skavsårplåster, en diktbok, en tändsticksask och en majblommekrans. Jag har ju sagt att det är glamoröst att vara estradpoet! Tack alla på Hängmattan!
Tolv timmar på tåg och fyra timmars sömn på ett vardagsrumsgolv för en halvtimme på scen. Det var värt det.
Förlaget Om A är B så C arrangerade en Spoken Word-kväll i samband med festivalen Å-draget i Gävle och det var ett redigt drag på poeterna.
För första gången provade jag att vara tre versioner av mig själv under en och samma kväll:
* Louise som just nu bor i Göteborg
* Lou Ice från Brighton, England
* Amanda från Nässjö (det vill säga mitt tonårs-alter-ego i Punkindustriell hårdrockare med attityd)
En annan person som var i karaktär var Ingela Wall som gav oss ett smakprov från sin poetiska föreställning KOM IHÅG! Köp mjölk, skaffa barn. Svart humor och inspirerande iakttagelser kring barnlöshet och graviditet.
Oskar Hanskas framträdande var extra känslosamt eftersom han kommer från Gävle och hade ett och annat att säga om småstadsmentaliteten som säkert inte är värre än på andra orter …
Henrik Karlsson läste en novell som gick runt i en cirkel och det var en lättnad när han slutade läsa. Inte för att novellen var dålig, men det skapade en obehaglig känsla, som om publiken var fångade i texten.
Mina småländska poetkollegor Ann Dahlström och Marie Nilsson imponerade också med både allvarliga och ironiska texter. Och extra imponerande var efterfesten vi lyckades hamna på. Klubb med viss dress code, rosévin i ett kök och fyra personer på arrangörens vardagsrumsgolv. I say no more …
Johan Hjort ramade in kvällen med sina ljudlandskap och fick mig att lyssna extra noga på trafikljusklicket, men jag lyckades tyvärr inte fånga honom på bild.
Och det här är middle of nowhere nånstans utanför Enköping där jag hamnade efter att ha missat stiga av bussen vid Enköpings station där jag skulle byta till tåg … Med mitt rosa hår och röda kängor lyckades jag övertyga busschaufför och tågpersonal att jag var en berömd poet på turné och slapp lösa ny biljett.
Foton där jag är närvarande är tagna av Emily Brandon-Cox.
Ett par av mina dikter finns med i en Poetry Slam-tidning, Poetry Slammers, som finns att ladda ner som en app from iTunes. Helt gratis!
Sköna texter från Erica Engdahl, Bob Katt och Ruth Alice som alla tävlade under SM i Poetry Slam!
Det är inte musklerna som räknas i denna dekadenta konstform och sport, men att gymnastisera med hjärnan är nog så krävande …
Det var på SM i Poetry Slam i Malmö som jag först kom i kontakt med Metaforbrottning och blev totalt fascinerad av galenskapen och glamouren. När jag hörde att det fanns en exklusiv chans att bli Metaforbrottare i Göteborg tog jag den trots att det verkade skitläskigt att stå på scen och improvisera fram metaforer som skulle bräcka motståndaren.
Varje Metaforbrottare skapar sin egna unika karaktär. Jag är Backpackia och Backpackia är tummen som skulle ta sig från Smålands skogar till Thailands stränder men hamnade i en park i Göteborg … Men Metaforbrottning som fenomen kommer att ta över världen!
Igår kväll deltog jag i en gala med totalt åtta Metaforbrottare, en ceremonimästare, en domare och ett band som spelade upp stämningen i en mörk lokal dit förvånansvärt många hade hittat. Det var inte lika läskigt att duellera som jag trodde tack vare alla sköna människor som stöttade. Nästa gala i Göteborg blir troligtvis i oktober.
Håll utkik på Metaforbrottningens hemsida.
Louise Halvardsson 