Bokmässan 2013: Försäljning och Författarspaning

1374380_10151724117110073_1584521915_nPunkindustriell hårdrockare med attityd sålde slut på bokmässan! Det gjorde även Caitlin Moran’s Konsten att vara kvinna och Martin Schibbyes & Johan Perssons 438 dagar. (Att deras förlag hade med sig betydligt fler exemplar av böckerna hör inte till saken.)

Min bokmässa kan sammanfattas med:

*Hej! Vill du ha en påse? (På dagarna jobbade jag i Bonniermontrarna på uppdrag av Akademibokhandeln med att sälja böcker.)

*Titta! Där är Maria Sveland/Carl-Einar Häckner/Leif Pagrotsky … (På kvällarna hängde jag på Park – hotellbaren på Avenyn dit ”alla” går – och spanade på författare och andra kändisar tillsammans med celebriteter som Sara Starkström, Anna Liv Lidström, Anna Carlén och inte minst Lina Arvidsson som har bloggat om mässan här.)

*Shit! Vad sa jag nu? (Jag blev intervjuad av dagensbok.com. Snart kommer den upp på deras hemsida.)

*Jag hann bara lyssna på två monterprogram. Dregen och Caitlin Moran. De pratade om att stjäla taxis och hur onödigt och ont det känns att raka könshåret. Ni får själva gissa vem som pratade om vad.

*Jag köpte bara två böcker: Malin Roca Ahlgrens Stadsfjäril och Dominica Radulescus Tåg till Trieste (Jag ville köpa en bok av en Rumänsk författare eftersom Rumänien var årets temaland.)

*Jag sörjer att jag inte fick tillfälle att kika in på Rum för Poesi eller se några av Poetry Slam-programpunkterna. Men jag fick i alla fall krama en del poeter!

Nu har jag ont i magen för jag var så trött när jag kom hem ikväll att jag inte orkade fixa mat. Det blev choklad, nötter och folköl till middag.

Foto: Sara Starkström

Jag vann hatten – första deltävlingen i Poetry Slam Göteborg!

IMG_3788Jag känner mig helt hattigfnattig! Kom precis hem från att ha vunnit första deltävlingen i Poetry Slam Göteborg med mina dikter om tonårsångest, morgonhumör, övergrepp, Jantelag och blyghet.

Det här betyder betyder att jag går till höstfinal 8 december och om det går bra i höstfinalen går jag till årsfinal och om det går fint där får jag tävla i SM i Poetry Slam i Umeå nästa år.

Grymma poeter, grymma dikter och stor spänning. Förutom äran och en plats i höstfinalen vinner även vinnaren innehållet in en hatt.

Jag fick alltså inte behålla hatten. Däremot fick jag ta hem allt som fanns i hatten. Istället för inträde fick publiken på Café Hängmattan lägga vad de ville i hatten i form av mynt, sedlar och diverse andra grejer. Förutom tjugor, tior, femmor och enkronor fick jag två kondomer, en tablettask, en blyertsstiftpenna, ett visitkort, en del av en nyckelring, ett skavsårplåster, en diktbok, en tändsticksask och en majblommekrans. Jag har ju sagt att det är glamoröst att vara estradpoet! Tack alla på Hängmattan!

IN ENGLISH

Spoken Word på Å-draget i Gävle: Det glamorösa livet som estradpoet

1236934_10151562858845426_879343848_nTolv timmar på tåg och fyra timmars sömn på ett vardagsrumsgolv för en halvtimme på scen. Det var värt det.

Förlaget Om A är B så C arrangerade en Spoken Word-kväll i samband med festivalen Å-draget i Gävle och det var ett redigt drag på poeterna.

För första gången provade jag att vara tre versioner av mig själv under en och samma kväll:

* Louise som just nu bor i Göteborg

* Lou Ice från Brighton, England

* Amanda från Nässjö (det vill säga mitt tonårs-alter-ego i Punkindustriell hårdrockare med attityd)

IMG_3676En annan person som var i karaktär var Ingela Wall som gav oss ett smakprov från sin poetiska föreställning KOM IHÅG! Köp mjölk, skaffa barn. Svart humor och inspirerande iakttagelser kring barnlöshet och graviditet.

IMG_3694Oskar Hanskas framträdande var extra känslosamt eftersom han kommer från Gävle och hade ett och annat att säga om småstadsmentaliteten som säkert inte är värre än på andra orter …

IMG_3688Henrik Karlsson läste en novell som gick runt i en cirkel och det var en lättnad när han slutade läsa. Inte för att novellen var dålig, men det skapade en obehaglig känsla, som om publiken var fångade i texten.

IMG_3699

Mina småländska poetkollegor Ann Dahlström och Marie Nilsson imponerade också med både allvarliga och ironiska texter. Och extra imponerande var efterfesten vi lyckades hamna på. Klubb med viss dress code, rosévin i ett kök och fyra personer på arrangörens vardagsrumsgolv. I say no more …

Johan Hjort ramade in kvällen med sina ljudlandskap och fick mig att lyssna extra noga på trafikljusklicket, men jag lyckades tyvärr inte fånga honom på bild.

IMG_3706Och det här är middle of nowhere nånstans utanför Enköping där jag hamnade efter att ha missat stiga av bussen vid Enköpings station där jag skulle byta till tåg … Med mitt rosa hår och röda kängor lyckades jag övertyga busschaufför och tågpersonal att jag var en berömd poet på turné och slapp lösa ny biljett.

Foton där jag är närvarande är tagna av Emily Brandon-Cox.

Skrik för Trasdockan!

IMG_3527Det går att skrika även med skrivna ord och det är precis vad författarna i antologin Skrik för Trasdockan gör. ATSUB som ger ut boken kämpar för att barn och ungdomar som utsatts för övergrepp ska bli hörda och tagna på allvar.

Jag medverkar med texten Nej!, publicerad under mitt poetnamn Lou Ice. (Det finnas en annan poet som medverkar i boken under namnet Louise, men det är alltså inte jag.) Från början skrev jag texten som en reaktion på våldtäktsdomen i Umeå där förövarna friades efter att ha förgripit sig på en 16-årig tjej.

Här kan du läsa en ocensurerad version av min dikt Nej!

Andra poeter som medverkar är bland annat Erica Engdahl, Ann Dahlström och EliSophie Andree som alla var med på SM i Poetry Slam.

På lördag är det Trasdockans dag och då anordnas en stor manifestation i Stockholm med olika artister. Här kan du köpa boken. Alla intäkter går till de utsatta barnen.

Jag har blivit Metaforbrottare!

IMG_3450Det är inte musklerna som räknas i denna dekadenta konstform och sport, men att gymnastisera med hjärnan är nog så krävande …

Det var på SM i Poetry Slam i Malmö som jag först kom i kontakt med Metaforbrottning och blev totalt fascinerad av galenskapen och glamouren. När jag hörde att det fanns en exklusiv chans att bli Metaforbrottare i Göteborg tog jag den trots att det verkade skitläskigt att stå på scen och improvisera fram metaforer som skulle bräcka motståndaren.

Varje Metaforbrottare skapar sin egna unika karaktär. Jag är Backpackia och Backpackia är tummen som skulle ta sig från Smålands skogar till Thailands stränder men hamnade i en park i Göteborg … Men Metaforbrottning som fenomen kommer att ta över världen!

Igår kväll deltog jag i en gala med totalt åtta Metaforbrottare, en ceremonimästare, en domare och ett band som spelade upp stämningen i en mörk lokal dit förvånansvärt många hade hittat. Det var inte lika läskigt att duellera som jag trodde tack vare alla sköna människor som stöttade. Nästa gala i Göteborg blir troligtvis i oktober.

Håll utkik på Metaforbrottningens hemsida.

IN ENGLISH

Poesifestivalen i Nässjö: Känslor, kompetens och uppgörelse med hemstaden

IMG_3268Tänk att det finns en Poesifestival i Nässjö. Även om det bara var en dag (jämfört med tre dagar andra år) så är det fantastiskt att festivalen finns överhuvudtaget.  I Nässjö. Hålan som jag växte upp i. Där ingenting någonsin hände förutom att Dregen skymtade förbi på stan någon gång.

När jag var sexton skickade jag in dikter till en tävling i samband med poesifestivalen i Nässö. Ingenting hände. Jag bojkottade festivalen i flera år och kände mig missförstådd. Fast det kanske var tur att publiken slapp utsättas för mina svarta dikter om häxor…

IMG_3262Femton år senare är jag del av en av programpunkterna – står på scen och får betalt för det. Det är stort. Jag har vunnit Poetry Slam-tävlingar i England och tävlat i SM i Poetry Slam, men det här är större. Just att bli profet i sin egen hemstad är svårt. Att se gamla gymnasiepolare och kompisars mammor och min faster i publiken gör mig extra nervös, som om jag måste bevisa att jag är bättre än vad jag är. Nu har jag ju inte blivit någon profet. Dikter om maskrosor och komposter, drömmar och utopier istället för häxor. Ändå samma ångest i botten. Fjärilar i magen och halsen.

IMG_3255Inte helt oväntat var det Bob Hansson som stod för de mesta och bästa och flesta visdomarna. Påminner om att vi måste njuta och sluta vara så himla kompetenta och prestationsfixerade. Att vi redan har vunnit bara genom att födas.

Och det är stort att Bob är en helt vanlig människa som sitter i publiken när jag står på scen. Ändå har han det där profetskimret som gör att mina fjärilar fladdrar lite extra. När jag såg honom första gången – på Jakobsbergs Folkhögskola – för elva år sen upplevde jag ett så kallat life changing moment. Som om jag äntligen förstod meningen med poesi. Närvaro. Inget svårt och svart och häxor och sånt.

IMG_3264 - version 2Att göra upp med hemstäder kanske är något man får tampas med hela livet. Oskar Hanska verkar ha ett lika stort hatkärleksförhållande till sin hemstad Gävle som jag har till Nässjö. (”Den här staden tog mitt liv gång på gång på gång men jag tar den tillbaka i en sång om dom som kom att kallas överlevande”) Hans hårda – men mjuka innerst inne – dikter snurrar fortfarande runt i min skalle och i min dator. Hans skiva Krokodiltårar är grym.

Nu sitter jag på tåget ”hem” som för tillfället är Göteborg. Upplever något slags antiklimax, en obehaglig känsla av jag-vet-inte-vad, men är tacksam för alla tankar och känslor som har väckts i mig. Inte minst genom Nahide Arabadjis modiga känsloexplosiva dikter. (Jag blev så berörd att min kamera skakade därav ingen bild.)

Innan Bob och innan ”inslaget av Poetry Slam” visades Angela Garcias dokumentär om några svenska poeter som bland annat pratade om vilka andra konstformer förutom poesin som låg dem varmt om hjärtat. Jag tror att jag gillar estradpoesi/scenpoesi/spoken word/poetry slam så mycket för att det ger mig en känsla av poesi, teater, story-telling, stand-up och musik på samma gång. Vad som helst kan hända. Och igår hände det i Nässjö.

På Lördag: Poesifestivalen i Nässjö

poesifestivalenPå lördag, 15 juni, händer det grejer i Nässjö Rock City.
Och nu pratar jag inte om Coverfestivalen där Nicke Borg från Backyard Babies ska spela ”icke-covers” … Jag pratar om Poesifestivalen!

16.45 står jag på scen i Orkestersalen på Kulturhuset Pigalle.

Och Bob Hansson kommer dit. Och Oskar Hanska. Och en massa andra coola poeter.

Här är hela programmet:

Kl. 12.00-14.00 Lokala poeter i Ungdomsgården
Kl. 14.15-15.15 Poeten Ángela Garcia och konstnären Andrés Felipe, Colombia, i Orkestersalen
Kl. 15.30-16.30 Poeten, författaren och estradören Bob Hansson, i Teatersalongen
Kl. 16.45-17.30 Poetry slam-poeter (Oskar Hanska, Nahide Arabadji och Louise Halvardsson) med både internationell och lokal prägel, i Orkestersalen